Så. Börjar med att länka till de två enda bloggar jag tidigare strötittat i lite då och då.

http://alexandrawagner.blogg.se
och
http://litenlilith.blogg.se

Varför? Jo, för det kan vara intressant att se hur olika/lika livet ter sig för två jämngamla tjejer i olika delar av dagens Sverige. De är kusiner, natt och dag, en mörk, en ljus, den ena uppfylld av glädje, oro, fester, killar, mode och allt annat av det som hör åldern till, den andra uppslukad av det stora svarta hål som kallas borderline...
Jag lovar att det kan bli väldigt intressant att följa hur de båda lyckas gå vidare och starta sina respektive vuxenliv... allt kan hända!
Där kan även ni som är intresserade av trivialiteter läsa om sådant som "dagens outfit" etc. Sådant kommer ni aldrig att finna här, i min blogg (här outas inga fittor, nämligen, haha)

Så till mig själv; började dagen med att hitta fem regnvåta kadaver på cementbeläggningen utanför dörren... (skönt att slippa få in dem i varje fall) och har bestämt mig för att låta dem ligga - i AVSKRÄCKANDE syfte - gud nåde den musjäkel som vågar sig fram hädanefter.

Den inledningen får antas vara snygg, en smidig övergång från fem kadaver till två andra (imaginära) sådana.

Ja, för nu tänker jag naturligtvis skriva om kadaver, rökning, avgaser, cancer och andra styggelser...

Tänk dig nu att du står i en stor, kall sal. På två rostfria obduktionsbord ligger ett par människokadaver, ej alltför stadda i förruttnelse. Båda är (har varit) män, den ena i sin bästa ålder, 30-40 år och ickerökare. Han har bott hela sitt liv i Göteborg. På det andra bordet ligger en storrökare, en sliten gammal bonde som rökt sedan barndomen och knappt stuckit näsan inom stadsmiljö förutom för att sälja ost på någon marknad på 50-talet... Han blev nästan 90, rökningen till trots...

-VI SKÄR UPP DEM!!!



Man måste förstås plocka ut organen och lägga dem på dissektionsbordet men sedan SKÄR VI UPP även dessa för att kunna titta inuti.

Gissa vem som har svartast lungor???



                      Just det, haha, inte rökaren i varje fall...

[to be continued]